.

Crackz' me up; "EVERYBODYS RUSSIAN"!

PH; Anna, Anna, MTV.

Denna helg upptäckte jag lite mer om Halmstad. Bland annat att Picassos verk står mitt på stan. Vilket jag aldrig tidigare reflekterat över. Sämst. Calle och jag var ute i fredags och gjorde en rejäl barrunda. Vid ett ställe hade vi så bråttom att jag hann bara ta en shot och var sen tvungen att springa ut till nästa ställe. Vi bowla dessutom. Riktigt jävla fulla. Jag slungades flera gånger med klotet och ramlade minst fyra till fem gånger. Rejält. Vid ett tillfälle ramlade jag ner från en trappa och rakt på knäna. Sedan hängde jag sådär livlöst på en bar men eftersom Calle blev polare med den grekiske bartendern så verkade det som om han inte ens skulle bry sig om ifall jag hade lagt mig mitt baren och dunat. Fett. Det var i alla fall kul som fan. Resten av helgen var det Jersey Shore-marathon. Oh yes. I LOVE IT'S T-SHIIIIIRT TIIIIIME! Kolla bara på bilden ovan, titta vad cute Ronnie är! Han ser ut som en liten lepricon! Hihihi

Dricker min champagne och peppar med dem här fetsköna låtarna. Jag behöver fan klubba och inte barhänga. Jag saknar lite dagarna då man ALLTID gick ut för att dansa och dricka drinkar istället för att sitta ner och prata, prata, prata, prata, prata. Dem dagarna då jag ändå kunde gå ut nykter och känna att så länge musiken drog igång mig så spelade ingen roll om jag var nykter, med kryckor eller allmänt nere. Aooo! For fuck sake, fredag här kommer vi!

Rumspringa, en hybrid mellan Iron & Wine och The Black Keys. Så JÄVLA bra band. Började lyssna på dem för cirka en vecka sen och har nu totalt fastnat för dem. De är från L.A och är ganska okända utanför den amerikanska gränsen. De gör rockmusik som blandar hoppiga baktakter och färgglada riffs. Bandet influeras av blueslegenden John Lee Hooker, vilket exempelvis hörs i den mystiska, mörka blues-komponenten i Shake'em Loose Tonight. Man märker att musiken som Rumspringa skapat, är till för att locka till sig publiken i någon slags schaman-trans. Det är musik för den som vill ställa sig utanför sin trygghets-zon och experimentera med något nytt. Precis som amish-tonåringarna. 

FUN FACTS: Rumspringa betyder en experimentell period för en ung amish, då man får leva fri från religion i den "teknologiska" världen.

Så jag var i Kungsbacka under helgen för lite häng med min mamma och mammas vännina Tatjana. Eftersom vädret var relativt mild fick jag möjligheten att bära barbent. SÅ skönt. 


I den här fina herrgården bodde Tatjana med sin familj: 


Det var verkligen en idyll, HÄSTAR:


Chillin' with ma Moma:


Tog självklart lite bilder på mig själv. Bra hårdag för övrigt: 

Cows coming out of other cows asses. Cows on acid. Cows dancing to hardchore-techno. 


A song about a dick. As big as a horse. 


"Totally natural".


Bästa. 




HAHAHA så jävla evil. Så bra.

VARFÖR kan inte bebisar skratta så här istället?

Lyckan av ett avslutat förhållande är erfarenheterna och närheten. Olyckan är vetskapen om det /Anna

Fasiken vad GLAD jag blir när jag hör det här albumet! Vill bara packa min väska och göra precis vad jag vill eller typ göra kulerbyttor ute på stan, eller äta en stor färgglad tårta och sen dansa i ett glitterregn! Craft Spell är ett band som är ganska nya för mig, påminner mig lite om Cut Copy och Joy Division. Lite 80s, lite synth, lite softsound. Stundtals är det mörkt. Stundtals är det lyckligt. Vissa låtar som exempelvis Party Talk och Scandinavian Crush ger en känslan av eufori medan andra exempelvis Given the Time, gör en harmonisk(inte ledsen, aldrig ledsen). Bästa peppalbumet på länge kan jag säga! Lyssna HÄR HÄR HÄR HÄR.

PH; ETC, Wayne, SRC783, my personal pictures.

Sjukt att säga det här... men jag saknar mina cigaretter. Cigaretterna jag röker på min balkong samtidigt som jag häver i mig någon slags dricka med massiva isbitar. Iskall dricka som gör sig bra med mina älskade Marlboro Light. Jag vill ha mina cigaretter som jag gärna röker till soundtracket som kryper under huden. Naken, hungrig och beroende. Jag saknar den smutsiga känslan. Känslan då man drar in det där massiva blosset och känner hur en oumbärlig luft samlas tung nere i lungorna. En härlig dödlig känsla. Cigaretter smakar alltid ljuvligt. Efter maten, före frukost, under berusning, innan man ska lägga sig, efter en kärleksakt, när man är på väg någonstans, under kaffestunden, vid sina nära, vid sina kära, då regnet faller, när stranden är fullsatt, då ledsamheten kryper under människans hud, då vi skrattar, umgås, lever. Cigaretter symboliserar en dödlig elegans. Ett vapen man gärna placerar vid tinningen och skjuter samtidigt som man ler av njutningen. Det är känslosamt, smärtfyllt och passionerat. Första blosset av den lilla vännen inger illusionen av lycka. Sedan sitter vi där som ett kärlekspar. Fast och bestående, aldrig utan varandra. Vi hatar varandra. Så oerhört. Men vi kan inte leva utan varandra. Den ena vill döda medan den andra vill bli dödad, men vi måste göra det sakta! Omärkbart och smygandes. Vi lämnar vårt öde till vår partner. Vi lämnar vårt ansvar där. Det blir lättare för människan då. Människan dör av denna pests följder. Andra förlorar något personligt till dess frivilliga slaveri. Men människan vet att det är fel att förlova sig med pesten. Ändå kryper vi på knäna för att få en liten smak av döden. Ironin. 

Den här perioden kommer att bli svår: 

Rakim kommer till Pustervik den 26e Maj. 

Bobby Womack kommer till Stockholm Jazz Festival den 18e juni.

Coldplay kommer till Where the Action Is den 28e juni.

Bob Dylan kommer till Peace and Love den 2e juli. 

Kanye West kommer till WayOutWest den 13e augusti.

(Tryck på bilden för att lyssna på albumet)

Bostons kung Reks är tillbaka! Dj Premiers producerade 25th hour har varit den mest uppmärksammade låten på Reks nya album, Rythmatic Eternal King Supreme och det hörs redan på den att Reks inte tappat sitt grepp och passion för hip hop sedan albumet Grey Hairs. Rythmatic Eternal King är en resa genom politik, mediafenomen och Reks uppväxt: 

"Give me freedom of speech to speak ether/ That’ll send these MC’s to meet Aaliyah/ Free my flow fever my soul seeker""

Albumet är inte helt klockrent, men det är så värt att lyssna på. Pete Rock, Statik Selektah och Hi-Tek levererar grymt sköna beats, men Reks texter är ibland lite lame. Dem liksom försöker anpassa sig för mkt till beatet än att levera något bra budskap. Hans strategi är inte tillräckligt 100% med andra ord. Men Reks är duktigt på hip hop och har lyckats producera ett album som kritikerna starkt rosar och det märks att Reks har skapat texter som byggs på hans jobbiga uppväxt präglats av fattigdom och en far som dog då Reks var ung: 

All my strength within to forget when / I was young and I wanted to be Barbie’s Ken / Mommy’s friends, none of them looked like Golden Girls / Hot combs for their curls, used to call them nigger-nats"

Bästa tracks: This Or That, Kill Em & Mascara.

Det här är en av mina all time favorite album, Henry Mancinis Breakfast at Tiffany's. Jazzen, bossanovan, softheten. Det är mycket det här albumet ger. Moon River(signaturmelodin) har flera artister gjort cover på, Frank Sinatra har gjort den mest kända. Henry Mancini fick två Oscar och fyra Grammys för detta soundtrack och albumet är ett måste att lyssna på om man älskar fimen där Audrey Hepburn spelar den flyktiga Holly Golightly.

Här kan du lyssna på albumet på Spotify.

PH; peace&love

Gick in på Peace & Loves hemsida igår. And voilá, this came up! Precis så föreställer jag mig hur mänskligheten kommer att tyna bort, genom de goda människornas tystnad. Too serious for a monday? Hell no!

PH; Lina Scheynius.

PH; All by Lina Scheynius

I love love love love LOVE her pictures!

Aaaaah, Spice Girls. Mina idoler från när jag var ung. Den här gruppen var ju världens bästa; de var stunningly hot, bar världens minsta kläder och uppfann konceptet girl-power. Nu, hur slampiga dem ändå var, så var budskapet alltid att hålla vännerna närmast. Fett bra. Jag växte upp med deras musik, dansade till dem i mitt rum och tyckte att rött hår och lårhöga stövlar var det coolaste att bära. Och musiken är fan inte dålig. Det finns alltid en gnista och speciellt en nostalgi i låtarna som gör att dem aldrig går ur. Fast en sak har jag tänkt på, hur tråkig är inte hon Sporty Spice karaktär? Hon fick bära pryda tracksuits och gymadojjor medan de andra fick ha på sig aftonklänningar, lack, läder och glitter. Och alltid fick hon bära långbyxor. Fyfan vad tråkigt! Hade jag varit hon, hade jag varit så jävla bitter. Aja, never the less, gruppen är awesome. Då och nu.

Ett hyllningsalbum till Nas Illmatic utan att dra skam över den är Elzhis Elmatic. Det är en mixtape med rap som innoveras med hjälp av ett liveband. Ladda ner den här, grymt bra. 

Jag är hänförd över Japans fucking weirda reklamfilmer. Det är nästan psykiskt sjukt hur japanerna lyckas göra något så banalt till något så jävla galet. Ta till exempel video nummer två, VEM FAN VILL ÄTA DOLEBANANER DIREKT SKJUTNA UR EN KILLES NÄSBORRE? Hahaha bara japanerna visserligen. Med tanke på vad som kommer från Japan(porr, filmer, manga osv) så undrar jag om man tar det här på allvar där borta? Räknas det här som något seriöst eller är det så trivialt för dem i det stora havet av neonljus, reklam och tekniska innovationer. Drunknar såna här reklamer bland de tusentals som kommer upp i Japan varje dag? Här i Sverige är vi så få och det är så glest, att om LA Pizza-reklamen skulle ploppa fram, så skulle vi alla märka det. Medans i Japan så är det en sån stor population under deras lilla yta att folk hinner inte märka det? Och om det gör det, så distraheras dem av något annat rätt fort. AHHH dessa tankar, jag vill ha SVAR! 

PH; etc

BILDEN GÖR MIG SVIMFÄRDIG. Vad jag längtar till den sista månaden under den svenska sommaren. Vad jag längtar till Hossegor. Vad jag längtar till att balansera på brädan. Vad jag längtar till att känna lukten av hav och smeka dess vågor. Vad jag längtar till att få sitta på den varma korniga stranden och beskåda all den skönhet det blåa havet har. Vad jag längtar. Vad jag längtar. Vad jag längtar. Åh.

PH; Style.com

Besviken på inspirationen! Karl Lagerfeld skapade tydligen denna kollektion enbart för känslan av lyx. Det var riktiga diamanter, pärlor och kristaller som prydde modellerna och kläderna passade perfekt den gräddan som lokaliserar sig i högklassiga Antibes, inte långt från den forna fiskestaden Saint-Tropez. Förra årets kollektion gav intrycket att detta är resort för alla, medans denna är bara till för en viss grupp av människor, de som inte föredrar Saint-Tropez utan Antibes. 2011RST visade bruna färger, kaftaner och lappverkade denimskjorts medan 2012RST visade knälånga kjolar, rena färger och pärlade stycken. Minns ni den här filmen Karl Lagerfeld gjorde förra året i samband med Chanel Resort? Utsökt. I am anticipated for another one since this collection left you unsatisfied! Så med det sagt, vill jag bara säga att jag skulle aldrig bära knälånga kjolar tillsammans med hybrida string-liknande boots. Nej.

PH; WAYNE

Jag är så stolt över att säga att jag är ryska. Jag är så stolt över att Ryssland uppgör en sjundedel av jordens yta. Jag är så stolt över att vi har en rik kultur med författare, poeter och regissörer som hänför människor världen över. Jag är så stolt över att vi har ett rikt språk, som många önskar att de kunde tala Jag älskar att berätta om Rysslands enorma politiska historia, speciellt om mina egna släktningars upplevelser från den ryska revolutionen och Stalins styre. Jag älskar att visa att Ryssland är något som aldrig kan jämföras med någonstans i hela världen. Jag älskar verkligen mina rötter. Sen skäms jag över andra saker. Som det ovan. Att säga att jag kommer från Ryssland och Östeuropa, ger mig kalla kårar när jag ser sånt här.

PH; Studded Hearts, SCR783, etc.

Jag har fått första bildens bränna, med samma solmärke på bysten. Efter en dag. Och den sista bildens kjol, måste jag bara ha.

Jag kan säga att jag är en väldigt känslig person. När jag hälsade på min kompis på landet förra veckan, så gick vi till en mack för att handla cigaretter. Och när vi står i kön vänder jag blicken bakåt som vanligt, eftersom jag älskar att se mig omkring som ett fem år gammalt barn i väntan på att något roligt ska hända. Men det jag ser är en äldre lite sliten man. Han var klädd i en maskäten beigemönstrad kofta tillsammans med ett par gamla svarta lika maskätna kostymbyxor och tofflor som han hade gått länge i. Han stod ängsligt och tittade på mackens sektion med korvar och bullar, som om han önskade att han kunde få en liten bit av det feta maten. Och jag tappade hakan. Jag blev så förskräckt och ledsen över att han inte hade råd med maten. Jag märkte att hans läppar fuktades och ögonen blev blanka ju mer han fokuserade blicken på den rykande disken. FYFANIHELVETE tänkte jag. Att en äldre herre i Sverige står och önskar sig mat som han inte har råd med, det är en sådan skam. Jag vill krama honom så hårt och säga att jag vet att vi lever i en vidrig värld, fylld av kapitalistiska och djuriska miserabla värden. När vi gick ut ur macken tyckte jag så synd om honom att jag började gråta. Min vän sa att han kanske är alkoholist eller en överdriven låntagare, därför har han inte råd. Men det tror jag inte på. I min värld så har han levt modest med ett fabriksjobb. Hans pensionspengar räcker inte till hans lilla bil och gård ute på landet. Han har inte råd med den dyra maten som alla stormarknader erbjuder. Och han vet att han kommer att dö snart. Troligtvis ensam bredvid sin magra hund Baffe, det enda som är kvar hos honom efter att hans fru lämnade honom för 20 år sedan. Ja. Jag glider lätt iväg. Det är nästan sjukligt hur jag kan fantisera ihop en historia om någon som kanske lever bra, och har en fru och kanske sparar pengar till en resa någonstans där stranden möter en ocean. Men nej, jag vet att världen är sjuk och full av dessa svältande, sorgsna och ensamma människor. Därför kan jag inte släppa dessa tankar när jag ser dessa människor. Jag behöver krama dem. Jag behöver visa dem att det finns människor med godhet i sig. Jag vill visa dem världens bästa citat, som alla borde följa efter: 
You must be the change you wish to see in the world av Mahatma Ghandi. 

1 - A quality I would want in a future girlfriend/boyfriend = a big sense of humour and honesty.

2 - Story behind my last kiss = it was with my friend. who i said goodbye to a couple of days ago.

3 - Something I am proud of = my friends.

4 - One of my insecurities = my 500000 scars on my knee.

5 - A secret = i love sitting at a café and be starring at people that walk by. it fascinates me.

6 - An ideal date = listening to good music and having the most excited talks about life.

7 - A turn on = a man with ambition.

8 - A turn off = bad music.

9 - Something that makes me happy = star wars, the sun and tall men with dark hair.

10 - Something I regret = not moving to Milan.

11 - Something that’s on my mind = Pete Rock and hotpants.

12 - A random fact about myself = i have 100 different types of laughs.

13 - Where I would like to live = in Costa Rica, next to the ocean where i can surf.

14 - One of my bad habits = taking too much time to get out of the bed.

15 - Who I wish I could be = Jim Morrison.

 

Så idag fick jag roliga nyheter. London calling. Nu ska jag läsa lite kurslitteratur ute i solen och lyssna på den här! PUSS!

Under veckan var jag hemma i Örebro och hälsade på familj och vänner. I fredags kom mina två killkompisar från Göteborg och besökte mig, jag visade min hemstad och bekantade dem med mina vänner. Under hela vistelsen var hjärtat fyllt med värme och glädje, något som man bara kan få av människor man älskar. Fyfan vad skön den känslan är. 
PH1; Fikade med Raquél och Irena
PH2; Jag och min älskade lillasyster Nicole
PH3; Jag och min älskade lillasyster Nicole
PH4; Jag hade fest på min gård.
PH5; Vi bakishängde vid Örebro slott. Det är såhär våren ska sluta och sommaren ska börja.