.

Guaracha när det är som bäst. Igår såg jag filmen "The Apartment", sjukt bra, och den här spelades i en scen. Hämta en cocktail, sätt på denna och njut!

Totally and utterly in love with this song. Man blir varm och glad i själen när man hör den. Nästan så att man får hopp för hela mänskligheten när den spelas. Lovely.

När man lätt trippar över gatorna, solen skiner i ansiktet och man vet att "idag är en bra dag", då är den här låten ett givet val att lyssna på. Den tillhör soundtracket till filmen 500 days of Summer, en annorlunda kärleksfilm. När man sett filmen så förstår man själva låtens essens. Men allvarligt. It's a really nice song. Really nice. Really nice.

Den här lyssnade jag på när jag var en gång i tiden var superduperfuckingkär. Nu ger den mig kalla kårar, just för att jag var kär när jag lyssnade på den. Jag var glad fast det var egentligen var det en lyckoillusion. Inget var på riktigt. Jag verkligen ÄLSKADE den. Kunde hoppa högt och skrika av glädje när jag hörde den. Idag spyr jag. Fast den är fin. Bra sound. HEJ!

Sommaren 2008 var jag en hel månad i Israel. Jag och min vän Eline hyrde en lägenhet i Haifa och reste landet runt. Det var underbart. En dag satt vi på stranden i Haifa och solade då jag såg en lång man jag blev förtjust i. Han var så ståtlig och vacker, med tatueringar och en brunbränd kropp. Han bar ljusa shorts och höll i en surfbräda. Han satt och skojjade med några vänner bara några meter bort från mig.

I smyg tittade jag på honom ett tag och sen bestämde jag mig för att visa upp mig lite för honom. Så jag sa till Eline att jag skulle ta ett dopp i havet. Jag gick ner mot vattnet och hörde någon ropa mot mig, då tittade jag upp mot vakttornet och en av livvakterna ropade att jag borde vara försiktig eftersom att manetsäsongen börjat. Men jag var i ett stort behov av att svalka mig så jag vinkade "det är lugnt" till vakten och doppade mig. Två sekunder senare var jag bränd på låret. Jag sprang skrikandes ut ur vattnet raka vängen mot vakttornet. Livvakten kom ner och skrattade åt mig. JA jag är klantig. Jag frågade vad jag kunde göra för att lindra smärtan, då svarade han att ättika hjälper och så gick han upp till tornet för att hämta lite. Medans han var borta kom den långa vackra mannen fram till mig och frågade hur jag mådde. Jag tittade på honom och blev tyst. Sen skrattade jag och sa att det finns ingen i världen som är så dum som jag. Han skrattade tillbaka och sa att livvakten är hans vän och att jag kommer vara i goda händer om han hjälper mig. Jag log tillbaka och såg nu att han hade stora bruna ögon. Vänliga och härliga. Det var såna ögon som sett mycket i livet och som lärt sig att det är viktigt att vara ödmjuk. Jag var kär. 

Livvakten med ättikan kom tillbaka, och han doppade det med en liten bomullstuss på mitt sargade lår. Jag ryste till av smärta men ville inte visa mig vara en total wuss framför den här killen. Så jag bet igen smärtan och låtsades att det gjorde inte så mycket. Den långa vackra mannen stod kvar och sa att han tyckte lite synd om mig för att jag blev bränd. Men det gör inget, svarade jag. Sen... frågade jag honom om han var duktigt på att surfa, eftersom att han bar med sig en bräda. Då svarade han att att surfa är hans liv. Då blev jag ännu mera kär i honom. Surfare liksom. 

Så jag frågade honom om han gav lektioner vilket han svarade med "for you, offcourse". Lycka spred sig genom min kropp och vi bestämde oss för att börja lektionen redan på en gång. Jag tackade livvakten för hjälpen samtidigt som han gav mig ett litet lurigt leende då jag och Dan(som min vackra långa man hette) gick ifrån honom. Jag sprang snabbt till Eline och sa till henne att jag ska få lite surflektioner men kommer tillbaka snart. Hon tittade bara på mig, tittade på Dan och sa med ett leende "okej". Så vi promenera mot ett annat ställe där det skulle vara lättare att surfa.

Vi gick in mot havet och jag sneglade lite mot honom och han gjorde detsamma mot mig. Han frågade mig vart jag kom ifrån och jag svarade Sverige. Han sa att det var häftigt men att han inte vet så mycket om Sverige. Vi log mot varandra och stannade upp. Ha sa någonting till mig om surfing men jag lyssnade inte så mycket eftersom jag var fokuserad på hur vacker han var. Han gav mig sin bräda och jag la mig på magen på den. Han gav mig instruktioner om hur jag skulle göra exakt. Jag gjore det och inväntade en våg. Det kom en men istället för att göra ett bra försök misslyckas jag totalt. Vi försökte igen och igen samtidigt som jag skrattade åt mig själv som en liten flicka. Tills slut hände det som inte fick hända. Jag fick ett bra grepp och förösökte igen och precis när jag ska lyfta så faller min bikiniöverdel av. Och så stod jag där halvnaken. Hans ögon öppnade sig och jag la händerna på min bröst. OJ skrek jag och märkte att det är inte bara han som sett mig, utan även några gubbar på strandkanten. OJ skrek jag till igen. Jag famlade efter överdelen och vände mig samtidigt som jag sätte på mig bikinin. Han började skratta åt mig och frågade om det gick bra. Jag, pinsam som jag är, stammade fram ett "eeh aaa".

Sen gav jag upp surfingen. Istället gick vi tillbaka till Eline medans vi pratade om honom. Han berättade att han jobbade på en restaurang/bar som kock och att det vore kul om jag kom dit. Vi bytte nummer och jag lovade att samma kväll så skulle jag komma till hans restaurang. Sedan gick jag tillbaka till min plats, med världens leende över läpparna och hjärtat rusandes i hög fart. Han vinkade mig hejdå(för han var tvungen att göra sig redo för jobbet) och bad mig att verkligen komma förbi. Och det gjorde jag.

Det gjorde jag verkligen. Efer den dagen, umgicks vi varje dag tills jag satt på flygplatsen på väg mot Sverige. Vi hängde på barer, restauranger, hemma hos honom, på stranden och hos mig. Det var den mest romantiska tid jag någonsin varit med om. Vi låg och sov under skuggan vid havet och hade underbara nätter. Hans grepp var sådär hårt och kärleksfullt. Han kunde hålla om mig som om han aldrig ville släppa mig mer. Jag kände mig så trygg i hans armar. Vi kunde kysstas i timtals bara för att det var så underbart. Han var underbar.  Vi hade samma intressen och tankar om livet. Han var lika frigjord som jag och hade tre passioner i livet; mat, surfing och kärlek. Jag blev sen ett av hans viktigaste intressen. Det var en man som jag kände att jag ville leva med resten av mitt liv. Att leva med god mat, underbar kärlek och vid havet var och är fortfarande idag ett av mina önskemål för livet. Jag hade hittat mig drömmannen. Tyvärr så hade vi hela Europa emellan oss. 

Sista natten i Haifa, i Israel satt vi hemma hos mig och jag var magsjuk. Han tog hand om mig och tröstade mig för att jag var så sjuk. Vi pratade om framtiden och om min tid där. Vi pratade om att vi MÅSTE ses igen. Att livet vänt sig under dessa veckor för vi hade varandra. Vi pratade om att det kändes bra i hjärtat av att vara med varandra. Han följde med mig mot flygplatsen och tog ledigt från jobbet bara för att vara en sista natt med mig. Min mage vände sig flera gånger bara för att jag skulle lämna honom, inte för att jag var sjuk. 

Under denna tid lyssnade jag som en tok på den här låten. Den påminner om Dan. Den påminner om min tid med honom. Den påminner hur bra jag mådde med han under denna tid. Texten "Im Yours" är ganska passande eftersom just då, var jag hans. Bara hans. Idag när jag lyssnar på den här låten tänker jag bara på honom. Jag tänker på det brusande havet, nätterna, hans kropp, våra skratt, Bob Marley, framtidsglädjen och att jag hade möjligheten att vägra åka tillbaka till Sverige och stannat med honom istället. Att jag kunde ha stannat där och blivit hans. Jag kunde se länge i hans ögon och tänka "jävlar, vad han är bra". Vi träffades igen två år senare. Vi blev ett par på riktigt. Men sen bröts det. Vi kunde inte hålla kvar det där extra vi hade när vi träffades då jag lyssnade sönder "Im Yours"

"well open up your mind and see like me
open up your plans and damn you're free
look into your heart and you'll find love love love
listen to the music of the moment maybe sing with me
ah la peaceful melody
its your godforsaken right to be loved love loved love love

i won't hesitate no more
no more it cannot wait i'm sure
theres no need to complicate 
our time is short
it cannot wait, i'm yours"

Det finns en låt som jag blir riktigt sorlig av men som jag tvingar mig själv att lyssna på, just för att den är så sjukt bra. Den representerar alltså något både sorligt och riktigt bra. Jag hörde den för första gången då jag precis fann mitt ex i säng med en annan tjej. Jag var så ledsen och uppriven att jag behövde något som passade mitt humör. Dreamworld av Robin Thicke var perfekt. Den är djup, sorgsen och lugn. Det är en sådan låt man dricker ett stort glas vodka med is i och sitter i ett hörn och tänker på allt fel i världen. Det är en sådan låt som får det att rysa genom hela kroppen samtidigt som ett mörker drar sig över ens omvärld. Det är en sådan låt som man sitter och tårar till. I evigheter. 
Texten handlar om en mans drömvärld som inte kan bli realitet.

Men okej. Så här är det. Jag kan inte välja EN sång som är min favorit. Jag har en miljon favoriter som jag lyssnar varje dag på och som jag kommer att lyssna på tills jag dör. Jag är en musikfantast utifrån flera genrer(klassisk, blues, solo, pop, rock, hiphop, folkmusik) och då vore det bättre om jag kunde få svara på en favoritlåt från VARJE genre. Men eftersom detta är en challenge, får jag helt enkelt tvingas välja en. Och jag valde genom ole-dole-doff och voilá, det blev Your Arms Around Me av Jens Lekman. Jag hörde den här låten i mars 2010. Det var precis då jag bröt med mitt ex och jag hade behovet av att höra något som fick mig att må bra. Vid just denna tidpunkt fick jag ett nytt jobb, nya vänner och en ny kärlek. Jag fick tillbaka dem där bubbliga känslorna igen. Jag fick tillbaka min mojo-livs-fucking-awesome-glädjen efter en sjukt svår tid. Samma år, under sommaren, började jag alltid tidigt på morgonen. Då gick jag till jobbet, med låten klingandes i öronen och sommardoften som kittla mig lite sådär härligt i näsan. Det var nästan för härligt att se morgonsolen resa sig när man mådde sådär sjukt bra. Så den här låten representerar min tid under 2010 då jag reste mig ur skuggan. Lyssna och NJUT: 

Har bestämt mig för att åka till Italien i vår. Igår såg jag filmen Eat, Pray & Love. Jag kunde inte slita ifrån mig tanken att åka tillbaka till Toscana eller Umbrien och bara äta, hänga, glida. Avnjuta Caprese, proccutio och gott vin. Roma! I want you! Jag bestämde mig för Dan, nu bestämmer jag mig för Italien. Jag måste dit. 
Har varit borta ett tag, mycket av skolan och vänner har tagit min tid. Jag har också tagit beslutet att flytta till Moskva. Funderar på att praktisera i sommar där. Så nu tar jag tid åt att läsa mera ryska. Måste finslipa på mina skillz. Nu lever jag gott kan jag säga.